a
herr INGVAR ENANDER



SWE
2:a klass 21 år

Yrke: Agronomistuderande
Född: 1890-12-26 (Göteborg?)
Far: grosshandlare Axel Wilhelm Enander
Mor: Hilda Elisabeth Bohle
Bosatt: Göteborg, Västergötland, Sverige
Biljett: 236854 Pris: £13
Destination: Rockford, Illinois, USA
Steg ombord: 1912-04-10 Southampton, Hampshire, England
Dog: 1912-04-15
Kroppen ej återfunnen.

Medresenärer:

Dagmar Bryhl (fästmö)
Kurt Bryhl



Noteringar

Ogift (förlovad med Dagmar Bryhl).

Ingvar studerade agronomi och bodde troligen hos sina föräldrar på Olivedalsgatan 1 i Göteborg. Han reste till USA för att studera vidare och se hur jordbruket fungerade där. Han fick sitt flyttningsbetyg den 2 april 1912. Han reste tillsammans med sin fästmö Dagmar och hennes bror Kurt, som följde med som tolk eftersom varken Ingvar eller Dagmar var särskilt bra på engelska. De skulle alla tre till syskonens farbror Oskar Lustig på 511 Pearl St. i Rockford. Eftersom de hade det lite bättre ställt reste de i andra klass.

Efter kollisionen kunde de tre i sällskapet därför utan besvär ta sig upp till båtdäck. Ingvar hade klätt sig noggrant, men hade lagt märke till att Dagmar inte fått några skor på sig utan var på väg i bara tofflorna. Därför plockade han med sig hennes skor. Ingvar bar en blå kavajkostym och en grå ulster som var köpt på Ströms i Göteborg. Sin pennkniv med pärlemorskaft tog han med sig, liksom en klocka med guldkedja, plånbok med visitkort, biljetterna och en bastask med digert innehåll, exempelvis en ring i vilken det var ingraverat "Ingwar 11/2 1912", en hästsko-guldnål, en servettring där Dagmars namn ingraverats, ett silverhalssmycke med kedja samt ett korallhalsband.
   Ingvar och Kurt var tillsammans med Dagmar när hon klev i en livbåt, men de båda, samt Henrik Kvillner som stod bredvid, nekades att få följa med trots att båten bara var halvfull. Ingvar gav Dagmar hennes skor och hon tog på sig dem. De röda tofflorna gav hon till Ingvar, som stoppade dem i fickan på ulsterrocken. De stod i sina livbälten och såg henne hissas ner med livbåten.

Ingvars far skrev detaljerade brev till UD angående sonens klädsel och nämnde där även Dagmars röda tofflor som denne stoppade i fickan uppe på båtdäck, men utan framgång.

Föräldrarna ansökte inte om pengar från välgörenhetsfonden i London och var alltför sent ute med att kräva skadestånd. UD svarade den 25 februari 1916 på en förfrågan ställd av Ingvars bror attt "då tiden för talans väckande för snart tre år sedan förlupit kan numera intet åtgärdas."




Ur fadern Axel Wilhelm Enanders brev till UD:


"Vi föräldrar plågas ständigt af tanken att vår käre sons stoft drifver omkring ute i hafvet och hoppet att genom Utrikesdepartementet få vår oro i detta fall stillad, dref mig att besvära... Då nu allt flera flyta upp, hoppas vi bland dem slutligen finna vår son, ty hoppet om hans räddning är väl nu uteslutet."



Källor:
Encyclopedia Titanica
Titanic (Claes-Göran Wetterholm, 1999, ISBN 91-518-3644-0)           


© Copyright, Maritha
Frågor ställs till,
Gå tillbaka till förstasidan