Regalskeppet Kronan

Kölsträckning: Skeppsholmen i Stockholm den 27 oktober 1665.
Sjösättning: Den 31 juli 1668.
Dimensioner: 53 meter lång och 13 meter bred.
Deplacement: 2300 ton.
Djupgående: Ca 6 meter.
Bestyckning: Omkring 126 kanoner fördelade på tre kanondäck samt skans (kanonerna vägde tillsammans omkring 230 ton.)

Regalskeppet Kronan kantrar och exploderar 1676.

Ett stort tack till Anders Ljung som skrivit artikeln åt Titanic Norden samt Kalmar Läns museum som låtit oss ha med bilderna på sidan.

Historia

Den svenska stormaktstiden pågick ungefär mellan åren 1620 och 1721. Sverige var under denna period i stort behov av nya krigsfartyg för att kunna upprätthålla sina områden. Regalskeppet Kronan kölsträcktes år 1665, men på grund av finansiella problem dröjde det till 1672 innan skeppet var helt färdigt. Fram till 1660-talet byggdes alla svenska örlogsskepp efter holländskt manér, men kung Karl XI lät inkalla den engelske skeppsbyggaren Francis Sheldon. Kronan var vid färdigställandet det största örlogsskepp som byggts i den svenska flottan.

Regalskeppet Kronan kantrar och exploderar 1676.

Katastrofen

Vid middagstid den 1 juni 1676 kantrade, exploderade och sjönk regalskeppet Kronan under en drabbning mellan den svenska och den förenade dansk-holländska flottan. Katastrofen skedde under det skånska kriget (1675-1679) då Sverige kämpade om Östersjöväldet mot ärkefienden Danmark. Sjöslaget började den 26 maj söder om Skåne. Danskarna hade fått stöd av en holländsk eskader. Den slutgiltiga drabbningen skedde 6 km utanför byn Hulterstad på sydöstra Öland. Skeppet kantrade och exploderade i den hårda sydvästvinden i ett försök att vända mot fienden. Kronans undergång är en av de största fartygskatastroferna i svensk historia. Av den 850 man starka besättningen överlevde endast ett fyrtiotal personer.

Amiral ombord var friherren Lorentz Creutz, en duktig och handlingskraftig administratör, men helt utan militär kunskap och erfarenhet. Kung Karl XI hade utnämnt honom till amiral år 1675 till allas förvåning. Utnämningen hade skett sedan den tidigare Amiralen Gustaf Otto Stenbock fått hade sparken. Stenbock hade varit ansvarig för ett missöde vid Gotland där Kronan på väg till en sjöstrid förlorade sitt bogankare och stora mängder ankarkabel. Creutz okunnighet som sjöman och militär gjorde att han tog ett flertal felaktiga beslut som ledde till Kronans katastrof. Vid middagstid den 1 juni 1676 blåste en kraftig byvind väst-syd-väst och i höjd med Hulterstad kyrka inträffade något som kom att få ödesdigra följder.

Fullskalerekonstruktion av amiralskajutan på regalskeppet Kronans övre däck i Kronanutställningen på Kalmar läns museum. .

Creutz var alltså en okunnig sjöman som i stridens hetta gav flera felaktiga beslut, varav en förödande order. Flera andra svenska skepp involverade i sjöslaget gjorde en snabb oplanerad vändning (gir). (Bland annat Regalskeppen Nyckeln samt Svärdet. Creutz beordrade att Kronan skulle göra detsamma. Flera av befälen på Kronan var tveksamma till Creutz order om vändning och kaptenen Per Gabrielsson varnade för att skeppet kunde kantra i den hårda vinden. Tygmästaren Anders Gyllenspak betonade att seglen måste rivas och att kanonerna måste tas in innan vändningen kunde påbörjas. Creutz sägs oroligt ha påpekat hur viktigt detta var för att inte drabbas av samma olycka som regalskeppet Wasa 48 år tidigare hade gjort. I vändningen gick Kronan omkull trots att kanonerna enligt uppgift var fastgjorda och kanonportarna stängda. Enligt andra uppgifter främst från tygmästare Gyllenspak hamnade alla kanoner under vändningen med mynningen mot sjön och hur hårt manskapet än jobbade så var det omöjligt att få in dem. Creutz och de andra höga officerarna informerades om läget, men tog emot denna information med likgiltighet. Kronan kantrade och började sjunka. Gyllenspak berättar:

- "Så exploderade skeppet mitt på som jag antar i stora krutdurken, och folket som samlats mitt på styrbords sida flög i luften, som andra kan berätta om, eftersom jag själv redan låg i sjön och inte märkte när skeppet exploderade..."

800 man förlorade sina liv däribland flera höga befäl samt Amiral Lorentz Creutz. Som i så många andra liknande händelser blev främst en person uthängd som syndabock: - Amiral Lorentz Creutz. Detta är nu inte helt riktigt. Visst saknade Creutz militär och sjövana men det finns andra faktorer som rivalitet mellan officerarna, dåligt tränat manskap, instabilt fartyg, bristande samordning mellan eskadrarna (I flottan är en eskader ett fartygsförband där ett eller flera större fartyg ingår). Trots Creutz oerfarenhet fanns ju flera andra personer som hade den erfarenhet och kunskap som krävdes för att förhindra en katastrof.

Ett kabinettskåp nere i Kronans vrak. Finns idag på museet.

Vraket

Regalskeppet Kronan återupptäcktes i augusti 1980 av Anders Franzén som också hade hittat vraket efter Wasa. Kronans vrakplats ligger på 26 meters djup några kilometer öster om byn Hulterstad på sydöstra Öland. 2/3 av Kronans babords skeppssida återstår från aktern och föröver. Babordssidan ligger plant mot botten i samma läge som skeppet kantrade. Mot skrovets insida vilar tusentals föremål. Det har sedan upptäckten ständigt pågått utgrävningar och Kronan är omtalat som "Östersjöns Pompeji". Här har man tack vare en katastrof för så länge sedan fått möjlighet att kartlägga livet ombord på ett krigsskepp under 1600-talet. Kronan var ju i bruk och hade använts som krigsskepp några år jämfört med Wasa som 48 år tidigare förliste innan skeppet var klart för strid och var därmed inte fullt utrustat. Många fynd har plockats upp från Kronans vrak: kanoner, mynt av koppar, silver och guld. Tallrikar, krus, musikinstrument, kritpipor, kläder och mycket annat.

På länsmuseet i Kalmar finns en utställning om regalskeppet Kronan som är öppen året runt. I utställningen redovisas resultaten av de fortlöpande undersökningarna av vraket. Samtidigt produceras vandringsutställningar både internationellt och inom landet. Förmedling av kunskap sker också i form av föredrag, artiklar och rapporter. I Kronanutställningen finns modeller, bildspel, storbildsvideo, rekonstruerade miljöer och mängder av föremål bärgade under närmare trettio års marinarkeologiska undersökningar av vraket. Här finns också en rekonstruktion av amiralens kajuta, kanondäcket, en skalenlig och mycket detaljrik modell av vrakplatsen. Här finns också en kopia av den sorts dykarklocka som användes vid bärgandet av kanoner från vraket under 1680-talet.

2/3 av Kronans babords skeppssida överlevde explosionen.

Vill du diskutera Regalskeppet Kronan så kom till Titanic Nordens forum

Länkar och källor

Regalskeppet Kronan - Kalmar läns Museum om Kronan.
Kronan - ISBN: 91-85926-48-5 (skrift från Kalmar Länsmuseum)
Kronan - ett spel i ton, ord och bild om stormaktstidens mäktigaste örlogsfartyg. (utgiven av förlaget Musik i Skåne.)
Katalog nr 24 utgiven av Kungliga Myntkabinettet, Statens museum för mynt-, medalj- och penninghistoria. ISBN: 91-7192-656-9

© Copyright, Anders Ljung
Frågor ställs till,
Gå tillbaka till förstasidan