Vikt utan last: 47 100 ton
Storlek: 251 m l�ng, 36 meter bred.
Motor: 12 Wagner �ngpannor
Hastighet: 30,8 knop
Byggare: Blohm & Voss, Hamburg
Bes�ttning: 2065 personer

F�rhistoria

I b�rjan av 30-talet var Tyskland fortfarande drabbat av restriktioner fr�n Versaillesfreden. 1935 upph�rde dock dessa efter ett avtal mellan Tyskland och Storbritannien. Tyskland till�ts nu ha en flotta som var max 35 % s� stor som britternas. Detta betydde att Tyskland nu kunde bygga fem 35 000 tons slagskepp. Den 1 juni 1936 lades Bismarcks k�l vid Blohm & Voss skeppsvarv i Hamburg, Tyskland. Fartyget d�ptes efter rikskanslern Otto von Bismarck (1815-1898) som grundade det tyska riket.

Bismark under byggnad i december 1939.

Den 14 februari 1939 sj�sattes Bismarck under en ceremoni som s�gs av tusentals m�nniskor. Innan sj�s�ttningen h�ll Adolf Hitler ett tal till det tyska folket:

"Sex �r efter nationalsocialisternas revolution bevittnar vi idag sj�s�ttningen av det tredje och st�rsta slagskeppet i v�r nya flotta. L�t de tyska soldater och officerare som har �ran att anv�nda detta fartyg visa sig v�rdiga det namn som fartyget b�r. L�t j�rnkanslerns sj�l �verf�ras till dem. L�t den vara med dem i allt deras handlande under lyckosamma resor i fredstid, men ocks� om n�gonsin n�dv�ndigt, tj�nstg�ra som ett ljus i de sv�raste tiderna. Med denna gl�dande �nskan v�lkomnar den tyska nationen sitt nya slagskepp Bismarck."

Hitler inspekterar Bismark.

Den 24 augusti 1940 var Bismarck f�rdig att s�ttas i drift. Man hade en testperiod innan fartyget sattes i aktiv tj�nst. D� Bismarck kunde g� i hela 30 knop var fartyget ett av de snabbaste i hela v�rlden. Den 24 januari 1941 var fartyget f�rdigt att anv�ndas f�r strid.

Bismark i september 1940.

Operation Rhein�bung

I b�rjan av 1941 l�t tyskarna inleda en operation d�r man skulle s�nka de allierades fartyg som befann sig i Atlanten. Bismark skulle tillsammans med slagskeppet Prinz Eugen s�nka allierade transportskepp i Atlanten norr om ekvatorn. Efter tyskarnas tidigare lyckade operationer hade de allierade nu satt in st�rre f�rsvar i form av egna slagskepp. Den 18 maj 1941 inleddes operationen. Kapten p� Bismark var G�nther L�tjens

Bismark l�mnar Tyskland.

N�r Bismarck skulle passera Skagen fick man undvika sina egna utplacerade minor. Risken f�r ub�tsattacker var stor s� f�r att vara p� den s�kra sidan l�t kapterna p� Bismarck och Prinz Eugen sina fartyg �ka i ett sick sack m�nster. Man blev tvungen att bunkra i Bergen, Norge d� Prinz Eugen beh�vde fylla p� br�nslef�rr�det. P� v�gen dit uppt�cktes man av den Svenska flygplanskryssaren Gotland och britterna blev snabbt informerade. Klockan 22.00 den 22 maj anl�nde Bismarck till Bergen och den norska fjorden Grimstad. Ett problem i i operation Rhein�bung var att n� nordatlanten. Det l�g en brittisk flygbas i Skottland s� det var uteslutet att g�r f�r n�ra den skottska kusten. Anntingen fick Bismarck och Prinz Eugen g� en bit s�der eller norr om Island. V�gen s�der om Island bevakades dock av den brittiska flottan. Bismarck och Prinz Eugen skulle med stor sannolikhet sl� dessa styrkor, men eftersom den brittiska flygbasen l�g s� n�ra skulle det �nd� bli sv�rt.

Bes�ttning p� Bismark.

Kapten L�tjens p� Bismarck beordrade att man skulle f�rs�ka g� mellan Island och Gr�nland. Tidigt p� morgonen den 23 maj gick Bismarck in i den s� kallade �danska leden�. N�gra timmar senare tj�t alarmet p� fartyget. Radarn hade f�tt korn p� tv� ok�nda fartyg. Detta var tv� brittiska mindre kryssare, vars uppdrag var att skugga Bismarck och ange position. P� Bismarck m�rkte bes�ttningen att de var f�rf�ljda och f�rs�kte komma i skottl�ge mot sina f�rf�ljare. Den ene av de tv� brittiska kryssarna avv�rjde dock detta skickligt genom att �g�mma� sig n�rmare land.

Bismark, ett st�tligt slagskepp.

N�r Bismarck skulle beskjuta den andra av de tv� kryssarna gick Bismarcks fr�mre radar s�nder. Bismarck som hela tiden hade varit den ledande b�ten fick nu l�ta Prinz Eugen g� fram och ta t�ten. Man ville inte riskera att vara blind p� ett h�ll. F�rden fortsatte mot Atlanten. Vad Bismarck dock inte visste var att tv� slagskepp vid namn Hood och Prince of Wales var p� v�g mot dem. Den 24 Maj 1941 uppt�ckte Bismarck dem genom sin radar och eldstriden b�rjade. Kanonerna p� de brittiska slagskeppen kunde endast vridas 45 grader �t b�da h�llen. Bismarck och Prinz Eugen hade d�rf�r f�rdelen att kunna ligga med barbord sida mot Prince of Wales och Hood. D� kunde Bismarck utnyttja sin fulla styrka. Prince of Wales och Hood l�g med f�ren rakt mot Bismarck och kunde d�rf�r endast nyttja h�lften av sin slagkraft. Efter ett antal salvor s� tr�ffade Bismarck slagskeppet Hood med en klockren tr�ff p� v�nster sida. Hood Sj�nk strax d�refter. Av de ca 1400 ombord �verlevde bara tre.

Bismark �ppnar eld mot Hood.

Bismarck fick �ven in ett antal tr�ffar p� Prince of Wales som tvingades fly. Bismarck hade f�rutom en del lindriga skador tr�ffats i den ena tanken med br�nsle. Slagskeppet f�rlorade nu tusentals ton olja och eftersom Bismarck inte hade tankat i Norge s� fanns det ingen m�jlighet att g� f�r fulla motorer. L�tjens beslutade att man skulle g� in till den Franska hamnstaden St. Nazaire f�r att d�r i skydd av Luftwaffe kunna reparera fartyget och sen forts�tta med uppdraget. Under tiden skulle Prinz Eugen stanna kvar i nordatlanten och attackera konvojer p� egen hand. Britterna hade via sina spitfires f�tt reda p� Bismarcks position och nu var i stort sett hela den brittiska flottan i nordatlanten efter Bismarck. Det var slagskeppen Prince of Wales King George V, och Repulse, kryssarna Norfolk, Surffolk och Hangarfartyget Victorious som i olika grad gav sig ut efter det tyska slagskeppet.

En av Bismarks kanoner p� havets botten. � Discovery Channel

Bismarck som flydde s�derut gjorde pl�tsligt helt om och �kte mot Prince of Wales Norfolk och Surffolk. Detta var en man�ver som gjordes f�r att Prinz Eugen skulle kunna fly. Bes�ttningen p� Bismarck visste vid det h�r l�get att deras enda chans var att v�nda helt om i en �verraskningsman�ver och �verrumpla sina fiender och d�rmed vinna tid. Tyskarna lyckades med detta och fick ett visst f�rspr�ng. Nu var Bismarck p� v�g rakt mot Frankrike och s�kerheten. Hangarfartyget Ark Royals swordfishplan f�rs�kte dock torpedera slagskeppet. En swordfishplan fick en lyckotr�ff rakt p� Bismarcks roder. Detta var Bismarcks akillesh�l. Slagskeppet var nu helt hj�lpl�st och kunde inte g�ra annat �n att ta upp strid. L�tjens l�t meddela till Berlin att:

�Bismarck �r man�veroduglig, vi skall k�mpa till sista man, l�nge leve F�hrern�.

Slutstriden

Bismarcks tunga kanoner hade nu slutat fungera, men tyskarna v�grade att ge sig. De skulle k�mpa till sista man. Bes�ttningen p� Bismarck anv�nde sig av l�ttare kanoner som inte alls kunde m�ta sig med engelsm�nnens stora kanoner. D�dsst�ten kom n�r det brittiska fartyget Dorsetshire fick in tre fulltr�ffar p� Bismarcks styrbordssida. Bes�ttningen p� Bismarck hade dessutom satt upp spr�ngladdningar p� fartyget d� man hellre ville l�ta det sjunka �n hamna i fiendeh�nder.

Bismark mot slutet. Ett mycket k�nt foto.

Bismarck sj�nk den 27 maj 1941. Av de 2065 bes�ttningsm�nnen �verlevde endast 115. Fler kunde dock ha r�ddats, men flera av de brittiska slagskeppen v�grade ta upp tyskar i sina b�tar. Man misst�nkte att det fanns tyska ub�tar i havet och v�gade inte stanna.

Vraket

Efter att Robert Ballard hade hittat Titanic 1985 ville han nu hitta och filma Bismarck. Han ledde en expedition f�r att hitta vraket 1988, men det dr�jde till �ret efter innan vraket hittades. Vraket ligger ute i Atlanten p� ett djup av 4790 meter vilket �r ca 1000 meter djupare �n vad Titanic ligger p�. Trots britternas bombardering under s�nkningen �r vraket i f�rv�nansv�rt bra skick. Det st�r uppr�tt p� bottnen och f�rutom 10 meter som brutits av fr�n aktern �r fartyget s� gott som intakt.

En m�lning av Bismarks vrak.
(M�lning � Ken Marschall. Publicerad efter tillst�nd.)

De tv� st�rsta kanonerna f�ll av n�r fartyget sj�nk mot bottnen och ligger idag upp och ner i sandbottnen. Andra kanoner �r fortfarande intakta och �ven tr� och f�rg har bevarats. Det stora hakkorset som nazisterna l�t m�la p� d�cket syns fortfarande tydligt. Under James Camerons expedition till vraket 2002 l�t man filma inuti vraket. De delar som inte brann upp under s�nkningen var fortfarande v�lbevarade. Tv� �verlevande tyska soldater fr�n Bismarck kunde till och med k�nna igen skrivbordet d�r de hade arbetat inuti vraket. Troligtvis kommer vraket att kunna finnas kvar i minst n�gra hundra �r innan det till slut bryts ner.

Bismarcks vrak fotograferat under James Camerons expedition 2002.
Vraket �r upplyst av en enorm undervattensstr�lkastare. � - Discovery Channel

Rekommenderad l�sning

Bismarck: Kampen om Atlanten av Tamelander, Michael
Denna skildring av den dramatiska jakten bygger p� �gonvittnens redog�relser samt p� den allra senaste milit�rhistoriska forskningen. Kampen om Atlanten inleds med en grundl�ggande redog�relse f�r den marina utvecklingen fram till de stora slagskeppens era och avslutas med en sp�nnande skildring, timme f�r timme, av den �desdigra jakten �ver Atlanten. Det finns �ven fler b�cker om Bismarck om du s�ker p� Bokus genom att klicka h�r under.
Klicka h�r - K�p/L�s mer om boken p� Bokus.

Rekommenderade filmer

Slagskeppet Bismark av National Geographic
National Geographics dokument�r om slagskeppet Bismark. Dokument�ren behandlar Bismarks historia, s�nkningen av fartyget och Roberts Ballards uppt�ckt av vraket. Detta �r en verkligt intressant dokument�r fr�n National Geographic.
Pris: 149 kr
Klicka h�r - K�p/L�s mer om filmen p� Ginza.

Sink the Bismarck
Storfilmen fr�n 1960 med Michael Moore i huvudrollen. En mycket v�lgjord och sp�nnande krigsfilm som handlar om Bismarcks h�rjningar och den slutgiltiga s�nkningen.
Pris: 129 kr
Region: 2
L�ngd: Ca 94 minuter
Klicka h�r - K�p/L�s mer om filmen p� Discshop.


Om du tycker att Bismarck �r intressant s� m�ste jag rekommendera filmen h�r under. Den handlar om Robert Ballards dyk till fem hangarfartyg fr�n andra v�rldskriget.

Slaget om Midway av National Geographic
F�r mer �n 50 �r sedan blev en �dsligt bel�gen milit�rbas kallad Midway platsen f�r ett av Andra v�rldskrigets st�rsta slag. Nu �terv�nder Dr. Robert Ballard (mannen som hittade Titanic) med sitt team till Midway f�r att f�rs�ka g�ra det om�jliga: hitta minst ett utav de fem hangarfartyg som sj�nk d�r och som idag f�rmodligen ligger tre engelska miles under vattnet. Med sig har Robert fyra veteraner fr�n Andra v�rldskriget � tv� japaner och tv� amerikanare � vars gripande ber�ttelser om att �verleva skapar ett k�nslom�ssigt sk�l till att hitta hangarfartygen.
Pris: 129 kr
Klicka h�r - K�p/L�s mer om filmen p� Dischshop.




Hade du h�rt talas om Bismarck f�re du l�ste h�r?



Se resultat




Diskutera Bismarck

L�nkar
The Battleship Bismarck - Den st�rsta sidan om Bismarck.
Bismarck Class - En mycket faktarik sida om Bismarck.

� Copyright, Micke och Tulen Pekny
Fr�gor st�lls till,
G� tillbaka till f�rstasidan