Nya rön
Dåliga nitar sänkte Titanic

Följande artikel är från Forskning & Framsteg nr 3 mars 1998
Publicerad efter tillstånd

Nya upptäckter pekar på att dåliga järnnitar kan ha fått Titanic att gå till botten.

Varför sjönk Titanic, egentligen? Det är välkänt att världens mest påkostade kryssningsfartyg höll alldeles för hög fart när hon på sin jungfruresa till Amerika stötte emot ett isberg mitt i Atlanten år 1912. Men exakt vilka skador fick skeppet vid sammanstötningen? Kan man nu upptäcka några konstruktionsfel som direkt bidrog till att över 1 500 människor förlorade livet?

Spekulationerna över möjliga tekniska fel tog ny fart år 1985 då man fann Titanic delvis begravd i oceanens leriga botten. Nya forskarrön pekar på att järnnitarna i fartygets skrov var av mycket undermålig kvalitet. Andelen slagg i det järn som nitarna smiddes av är nämligen så stor att det kan ha fått ödesdigra konsekvenser. Kanske var det de som fick det osänkbara fartyget att sjunka till botten som en sten.

Slagg är avfallet, det som blir över, när man smälter järnmalm. Smidesjärn innehåller vanligen en viss del mycket finfördelad slagg som gör det hårdare. För mycket slagg får dock materialet att bli skört. När en fransk expedition år 1996 lyckades ta sig ner till Titanics gravplats på 4 kilometers djup, plockades bl a två stycken järnnitar upp från skrovet. Nitarna har senare sågats itu med en diamantsåg och analyserats av amerikanska metallurger vid National Institute of Standards and Technology. Nitarna innehåller 9 procent slagg, vilket är 3-4 gånger mer än vad som även då var acceptabelt för metall av medelmåttig kvalitet.

Titanic, som byggdes 1908-1912, var med sina 46 000 ton dåtidens största skepp. Hon hölls ihop av omkring 3 miljoner nitar. Man tror nu att när Titanic stötte mot isberget så sprack de sköra nitarna och skrovets sömmar öppnade sig för det forsande vattnet. Detta bekräftas av franska experter som så sent som för ett år sedan med ljudradar, s k sonar, undersökte styrbordssidan av Titanic, den som tog emot stöten. I skrovet, som är nersjunket i leran 20 meter, fann de minst sex avlånga sprickor.

I experternas ögon verkar det mer troligt att det är dåliga järnnitar som har orsakat dessa sprickor än att plåten har spruckit. Fortfarande måste dock denna misstanke bekräftas, när fler än de två hittills analyserade nitarna kommer upp till ytan och läggs under forskarnas lupp.

© Forskning & Framsteg