Nya rön
Dåliga nitar sänkte Titanic
Följande artikel är från Forskning & Framsteg nr 3 mars 1998
Publicerad efter tillstånd
Nya upptäckter pekar på att dåliga järnnitar kan ha fått Titanic att
gå till botten.
Varför sjönk Titanic, egentligen? Det är välkänt att
världens mest påkostade kryssningsfartyg höll alldeles för hög fart när
hon på sin jungfruresa till Amerika stötte emot ett isberg mitt i Atlanten
år 1912. Men exakt vilka skador fick skeppet vid sammanstötningen? Kan man
nu upptäcka några konstruktionsfel som direkt bidrog till att över 1 500
människor förlorade livet?
Spekulationerna över möjliga tekniska fel tog ny fart år 1985 då man
fann Titanic delvis begravd i oceanens leriga botten. Nya forskarrön pekar
på att järnnitarna i fartygets skrov var av mycket undermålig kvalitet.
Andelen slagg i det järn som nitarna smiddes av är nämligen så stor att
det kan ha fått ödesdigra konsekvenser. Kanske var det de som fick det
osänkbara fartyget att sjunka till botten som en sten.
Slagg är avfallet, det som blir över, när man smälter järnmalm.
Smidesjärn innehåller vanligen en viss del mycket finfördelad slagg som
gör det hårdare. För mycket slagg får dock materialet att bli skört.
När en fransk expedition år 1996 lyckades ta sig ner till Titanics
gravplats på 4 kilometers djup, plockades bl a två stycken järnnitar upp
från skrovet. Nitarna har senare sågats itu med en diamantsåg och
analyserats av amerikanska metallurger vid National Institute of Standards
and Technology. Nitarna innehåller 9 procent slagg, vilket är 3-4 gånger
mer än vad som även då var acceptabelt för metall av medelmåttig kvalitet.
Titanic, som byggdes 1908-1912, var med sina 46 000 ton dåtidens
största skepp. Hon hölls ihop av omkring 3 miljoner nitar. Man tror nu att
när Titanic stötte mot isberget så sprack de sköra nitarna och skrovets
sömmar öppnade sig för det forsande vattnet. Detta bekräftas av franska
experter som så sent som för ett år sedan med ljudradar, s k sonar,
undersökte styrbordssidan av Titanic, den som tog emot stöten.
I skrovet, som är nersjunket i leran 20 meter, fann de minst sex
avlånga sprickor.
I experternas ögon verkar det mer troligt att det är dåliga järnnitar
som har orsakat dessa sprickor än att plåten har spruckit. Fortfarande
måste dock denna misstanke bekräftas, när fler än de två hittills
analyserade nitarna kommer upp till ytan och läggs under forskarnas lupp.
© Forskning & Framsteg
|