Historia
När Gustav II Adolf tillträdde den svenska tronen år 1611 var den svenska flottan i dålig kondition. Flottan bestod mest av gamla och
illa underhållna skepp. Flottan var dessutom inte särskilt stor. År 1620 började kungen satsa på att bygga upp flottan igen.
Flottan behövdes för att Sverige skulle kunna hävda sina handelsintressen mot Danmark och Polen. Förutom vid sjöslag användes skeppen
för att transportera soldater och för att blockera fiendens hamnar. År 1625 hade svenskarna hunnit bygga 25 nya skepp.
Gustav II Adolf hade dessutom låtit köpa flera skepp från Holland.  Forskarna tror att Vasa började byggas år 1626.
År 1625 lät Gustav II Adolf beställa in fyra nya skepp. Två större och två mindre. Vasa var ett så kallat regalskepp. Hon fick sitt namn av
riksregalierna. Endast de största skeppen uppkallades efter dessa. Byggnaden av skeppet påbörjades antagligen år 1626 och
hon byggdes på Stockholms skeppsgård. Det var en stor arbetsplats där ca 300 olika specialister arbetade. Det gick åt ca
1000 ekar för att bygga Vasa. Livet ombord
När regalskeppet Vasa seglade ut på sin jungfruresa fanns det 150 människor ombord varav de flesta var sjömän.
Båtsmännen och soldaterna levde och sov på golvet mellan kanonerna. På Vasa skulle sju män sova mellan varje
kanonpar. Det var inga trevliga levnadsförhållanden på dåtidens skepp. Det var trångt och maten, som ofta bestod av gryn,
torkade bönor, torkad eller saltad fisk, var dålig. För att skölja ner det hela fick sjömännen öl.  Modell av hur Vasa såg ut år 1628.
De högre befälen på Vasa hade det bekvämare än manskapet. De sov på utfällbara kojer istället för direkt på golvet.
Kajutan på Vasa var inredd som ett slottsgemak (gemak = sängkammare). Befälen fick också bättre mat än resten av manskapet, men
det var ändå långt ifrån någon form av lyxliv. Besättning
Skeppets normala besättning skulle ha varit 437 man:  Regalskeppet Vasa idag. Vasa sjunker
Vasa sjönk på sin jungfruresa den 10 augusti 1628. Hon skulle ta sig till Älvsnabben för att där ta ombord 300 soldater.
Sedan skulle skeppet segla ner till Polen för att försöka blockera en flodmynning vid Danzig tillsammans med ett tiotal andra skepp.
Den 10 augusti hade många samlats på kajen för att bevittna det ståtliga skeppet. Knappt hade hon kommit ut på vattnet
innan en vindpust söderifrån fick skeppet att kränga till en aning. När Vasa kom ut på öppnare vatten fick
ett par kraftiga vindpustar henne att börja kränga kraftigt mot babord. Då började vatten strömma in genom de nedre
kanonluckorna. Skeppet började omedelbart sjunka. Det gjordes försök att räta upp henne, men det var meningslöst.
Det har gjorts nutida uträkningar att Vasa skulle ha kantrat redan vid en bris på fyra sekundmeter.  Regalskeppet Vasa sjönk år 1628. Varför sjönk Wasa?
På 1600-talet fanns inga tekniska beräkningar av skeppens stabilitet. Det hände ofta att krigsskepp kantrade och
sjönk för att kanonerna var för högt uppe i skeppen till skillnad från handelsskepp som placerade lasten
långt nere i lastrummen.
Konstruktörerna visste att Vasa kunde kantra. De hade låtit 30 man springa fram och tillbaka över däcket när skeppet
låg nedanför slottet. Redan efter att de hade sprungit fram och tillbaka tre gånger höll Vasa på att kantra.
Närvarande vid provet var amiralen Klas Fleming, en av flottans mest inflytelserika män. Amiral Fleming stoppade
provet, men lät ändå Wasa segla ut på sin jungfrufärd.  Vasa 1628 samt bärgning av kanoner från Vasas vrak i mitten av 1600-talet. © Axel Nelson. Bilderna är kopierade från http://www.axelnelson.com/skepp/vasen.html efter tillstånd. Bärgningen av Vasa
I många år efter att skeppet hade sjunkit stack masten upp ur havet. Då skeppet låg på endast 32 meters djup kunde
sjömän tydligt se det ligga och blänka på bottnen. På 1600-talet bärgades många av skeppets kanoner och
andra föremål med hjälp av den nyuppfunna dykarklockan. När Vasas mast tillslut bröts av försvann skeppet
mer och mer i glömska. När dykaren Anders Franzén återupptäckte vraket år 1956 såg han att vraket var i förvånansvärt bra
skick. Skeppet hade bevarats bra på grund av Stockholms hamns bräckta vatten. Vattnet i Östersjön är speciellt då det inte
innehåller skeppsmask som förstör vraken. Det beslöts snabbt att Vasa skulle bärgas. Marinens tunga dykare under ledning av
Per Edvin Fälting tog sig ner till vraket och spolade fram sex tunnlar i
leran. Dykarna använde speciella sprutmunstycken och genom tunnlarna drogs stålkablar med hjälp från två
lyftpontoner vid ytan skulle dra upp skeppet ur lerans grepp.  Bärgningen av Vasa år 1961.
Klockan 9.03 den 24 april 1961 kom Vasa upp till ytan igen efter över 300 år.
Hela Sverige stod stilla. Press, radio och TV från hela världen fanns på plats. Svensk TV gjorde något så ovanligt på 50-talet som en
direktsändning. Det fanns knappt en TV kvar att köpa då alla var slutsålda inför lyftet. Arbetsplatserna avstannade
och skolbarnen skolkade. Hela bärgningen finns dokumenterad på färgfilm med mycket hög kvalité för att vara från 1961. Denna
film kan ses på Vasamuseet i Stockholm.  Vasa bärgad 1961.
De första som var ombord på Vasa var Anders Franzén och Per Edvin Fälting.
1962 öppnades ett temporärt vasamuseum i Stockholm. Ett långt arbete för att konservera skeppet och återställa det till
sitt ursprungliga skick påbörjades. Till en början tilläts besökare till och med att gå ombord och titta inuti skeppet, men för att skydda Vasa
valde man att låta besökarna se skeppet endast från utsidan. Den 6 december 1988 bogserades Vasa in i ett nybyggt museum i Stockholm.
Detta museum invigdes den 15 juni 1990 av kung Karl XVI Gustaf. Idag är det Nordens mest besökta museum med över 10 miljoner
besökare. Det senaste om Vasa är att vraket attackeras av svavelsyra. Det läggs ner mycket tid och pengar på att skydda
skeppet från att brytas ned, men det är en mycket dyr uppgift. Idag är Vasa så gott som återställt som hon såg ut år 1628. De delar av skeppet som inte har
hittats har blivit ersatta av modernt trä. Skeppet har dock inte målats som det såg ut 1628 utan hon har fått vara som hon såg ut efter 300 år på havets bottnen. Källor
Uttällningarna på Vasamuseet i Stockholm är min främsta informationskälla. Alla ovanstående bilder är publicerade efter tillstånd. Rekommenderad läsning
Länkar  Vasamuseet - Museet i Stockholm. Axel Nelsons sida om Vasa med mycket vackra bilder.
- Titanic Nordens källor?,
© Copyright, Mikael L |
Gå tillbaka till förstasidan