|
 Zenobia sjunker i juni 1980. Historia
Zenobia byggdes av Kockums i Malmö 1979. Namnet Zenobia kommer från den syrianska / arameiska drottningen som var
en av de mäktigaste drottningarna under antiken. Zenobia var drottning i Palmyra (Tadmor) i Aram/Syrien mellan åren 267 och 272 e. Kr
och hon är känd för att ha genomfört flera uppror mot romarna.
Fartyget Zenobia sjösattes den 11 augusti 1979. Den 30 oktober levererades hon till Rederi Ab Nordö i Malmö.
I januari 1980 sattes hon in för trafik mellan Koper (Slovenien) och Tartous (Syrien). Jungfruresan
skedde den 30 maj samma år och Zenobia avgick med 135 lastbilar och trailers ombord samt 121 passagerare för en resa till Tartous.  Några bilder på Zenobia. Zenobia befann sig utanför Cyperns kust när detta inträffade. Efter att ha skickat ut ett nödrop gjordes flera misslyckade försök att räta upp henne. Istället begärdes bogsering in till hamnen i Larnaca. Med hjälp av en bogserbåt försökte besättningen pumpa in vatten i trimtankarna på styrbordssidan för att räta upp henne. Pumpslangen brast och det gjordes istället ett försök att bogsera Zenobia till Larnaca där hon ankrades upp precis utanför staden. Zenobias befälhavare ville att hon skulle ankras upp på grunt vatten, men eftersom varken bogseraren eller Zenobia hade aktuella sjökort avvisades besättningen en plats av hamnmyndigheterna. Besättningen försökte istället själva räta upp fartyget och den 6 juni var slagsidan bara 10 grader åt babord. Som mest kom de ner till 2 graders slagsida, men plötsligt fick hon slagsida åt styrbord istället och vatten forsade in via den öppna lotsporten.  Zenobia 1980.
Besättningen lyckades hejda den nya slagsidan och klockan
23.55 samma dag var fartyget helt upprätt. Strax efter midnatt började fartyget förgäves kantra mot
babord igen och fartyget fick överges. Samtidigt begärdes assistans för att kunna sätta
Zenobia på grunt vatten. Detta var ett beslut som endast fick tas av hamnkaptenen i Larnaca
och beslutet kom först klockan 1.08. När ankarkättingen skulle kapas för att fartyget skulle bogseras
visade det sig att bogseraren inte hade något skäraggregat. Via radio anropades då ett
annat bärgningsfartyg med korrekt utrustning. När bogseraren väl var på plats igen klockan
1.55 på natten var det för sent och det fanns bara några vrakrester kvar av Zenobia. Hon hade sjunkit klockan 1.20 på position
34,53,22 N och 33,39,03 E strax utanför Larnaca.  Zenobia ligger på sidan.
Vraket
Zenobia landade på 42 meters djup. Vraket ligger med 90° slagsida på babords sida. Skrovet kan nås på 16 meter.
Vid inflygning över Larnaca går det strax före landning ofta att få en glimt av vraket nere i djupet. Under år 2007 listades
Zenobia som världens tionde bästa vrakdyk enligt tidningen DYK. Efter att ha läst den artikeln blev det en självklarhet
för mig att åka dit och dyka. Sista minuten resor till Cypern går ofta att hitta för under 2000 kr så jag och min flickvän
bokade en sådan resa och åkte dit i början av juni. Alla fotografier här under tog jag under de fyra dyken vi genomförde på vraket. 
 En propeller och en Volvolastbil är något av det första man ser vid aktern.
Jag har dykt i lite mer än ett år (77 loggade dyk den 10 juni 2007) och min flickvän tog Advanced Open Water-certifikat under turen
till Cypern. Här under följer några utdrag ur min dyklogg: 
 Däcket på Zenobia. Vi dök med en rejäl dykbåt som utgick från Larnaca och från hamnen tog det bara 10-15 minuter innan vi var framme. Totalt var vi nog 30 dykare i vattnet samtidigt. Där låg 2-3 mindre dykbåtar på stället samtidigt så det kändes riktigt överbefolkat nere på vraket. Äntligen var det dags att dyka på vraket som vi hade kommit till Cypern för. Enligt den brittiske divemastern Adam var sikten urusel med endast 10-15 meter, men för mig som är van vid svenska vatten var den underbar. 
 Det enorma ankaret på Zenobia och en propeller.
Vi gick ner vid aktern. Jag dök med Adam + en brittisk enbent kille (med speciell dykbenprotes) medan min flickvän gjorde sitt djupdyk på Advanced-kursen tillsammans med den engelske instruktören David.
Under dyket höll vi oss ungefär på 15-30 meter. Vi simmade längs däcket förbi Volvolastbilar och mitt emellan skorstenarna och kom till slut fram till livbåtarna.
Jag lyckades missa de berömda propellrarna, men min flickvän hade sett dem sin instruktör David. Vid det andra dyket följde min flickvän och hennes instruktör med oss hela tiden. Vi började dyket
med att landa på fartygets sida för att simma ner i restaurangen. Det var mycket spännande eftersom detta var min första
vrakpenetration. När vi kikade ner i restaurangen (vraket ligger ju på sidan) så var där fullt med folk som var på väg
upp. De hade simmat in i restaurangen från motsatt håll. Vi fortsatte därför istället till kommandobryggan.
Här simmade vi in genom en dörr och först kände jag mig helt desorienterad. Man fick tänka sig rummet från sidan för
att förstå vad man tittade på i. Också min flickvän fick simma in i vraket, men med hjälp från instruktören. 
 Kommandobryggan innan katastrofen (© Foto Jakub Bogucki / GREEN SHIP), idag, inuti och utifrån. (Foton jag själv tagit)
Efter kommandobryggan återvände vi till restaurangen som vi nu simmade in i från andra hållet.
Jag lyckades tyvärr ta fel på vad som var tak/golv så bilderna blev inte så spännande. Efter restaurangen besökte vi
fören där det fanns en öppen lucka att samma in i för den våglige (djup 30+). Vi såg också ankaret + en mindre propeller.
Detta var helt klart mitt bästa vrakdyk hittills. 
 På väg in i restaurangen samt inuti.
Två dagar senare återvände vi för ytterligare två dyk med en mindre dykbåt. Denna gången var sikten lite bättre. Vi började med att penetrera
restaurangen uppifrån. Nu kände jag att jag hade lite bättre koll på vad som var upp och ned och fick
dessutom en bättre överblick på hela vraket som är över 170 meter långt. Jag filmade i både restaurangen och
kommandobryggan för att sedan ta stillbilder på fören, ankaret och den främre propellern. (Filmen finns att beskåda längre ner på sidan) 
 En stor fisk på vraket samt en livbåt. Vid det fjärde dyket var det blåsigt och kallare i vattnet. På grund av höga vågor valde kaptenen att stanna båten på samma ställe som innan. Vi som skulle dyka i aktern fick hoppa ned i vattnet och glida bakåt mot aktern utan att följa nedstigningslinan för att sedan sjunka ned mot propellern. Väl framme såg jag äntligen den berömda propellern som jag hade missat tidigare. Vi simmade sedan samma väg som under första besöket på Zenobia längs däcket. Här undersökte vi Volvolastbilarna som är fastkedjade på däcket. Adam pekade ut skorstenarna åt oss som vi tidigare hade missat. På vägen mot fören tittade vi in genom dörrar och fönster för att mot slutet hinna med en snabb penetration av kommandobryggan. Att Zenobia ses som världens tionde bästa dyk är lätt att förstå. Vraket är stort, välbevarat och lättillgängligt. Det enda negativa är att vraket ligger på sidan. Jag rekommenderar alla med dykcertifikat att göra ett dyk här.  Vi i en livbåt på Zenobia.
Efter resan roade jag mig med att använda det jag filmat på vraket för att klippa ihop min första dykfilm. Kameran är en SEA&SEA DX750G vilket inte är den
modernaste undervattenskameran, men resultatet har ändå blivit hyfsat. Då vraket ligger på sidan har jag låtit vända filmen i Windows Movie Maker för att det ska bli lättare att orientera sig på vraket.
- Titanic Nordens källor?,
© Copyright, Mikael L |
Zenobia.wmv
Bildgalleri
Filmklipp
Sunfish Divers
Gå tillbaka till förstasidan