© Foto Marko Stampehl, Från Micke Asklanders samling.

Estoniakatastrofen

Klicka här för att diskutera katastrofen i forumet.

Tillägg 2014
OBS. Nedanstående sida skrev jag 2001 när jag gick sista året i gymnasiet. Sedan dess har mitt språk så klart utvecklats. Jag ber er därför att ha överseende med eventuella språkliga eller grammatiska felaktigheter. Någon dag när jag har tid och ork ska texten gås igenom och förbättras. /Mvh Webbmaster 13 år senare (2014) :)

Här börjar texten (skriven 2001, men med några senare tillägg)
Färjan MS Estonia hette från början Viking Sally. Hon byggdes på det västtyska varvet Jos Meyer Werft i Papenburg åt rederiet AB Sally på Åland. Färjan sjösattes den 26 april 1980 som Viking Sally. Hon sattes in på Viking Lines sträcka mellan Stockholm-Mariehamn-Åbo. Vid jungfruresan den 5 juni 1980 var hon den näst största passagerarfärjan i Östersjön. Året därefter köptes AB Sally upp av Effjohn Oy i Finland. Färjan sattes in under namnet Silja Star mellan Stockholm och Åbo. År 1991 anlände färjan till Vasa i Finland och döptes om till Wasa King. Hon skulle nu gå mellan Vasa-Umeå/Sundsvall. Under hela den här perioden seglade Estonia under finsk flagg och stod under kontroll av finska sjöfartsstyrelsen. Trots att färjan hann användas i så många år märkte ingen att bogvisiret hade för klent dimensionerade lås.

Viking Sally 1980.

År 1992 var det kalla kriget precis slut och det var dags att återinföra färjetrafik mellan Tallinn och Stockholm. Estline fick ensamrätt på sträckan i tio år. Tillströmningen av passagerare och last ökade så Estline började leta efter en större färja. Ett svensk-estniskt företag köpte då Wasa King för 320 miljoner kronor. Den 15 januari 1993 flyttades färjan till den nya rutten och det döptes om till MS ESTONIA. Samtidigt skedde ett skifte från finsk flagg till estnisk. Estonia blev snabbt populär mellan Stockholm och Tallinn. Servicen var bra och besättningen kunde oftast både svenska och estniska. Både antalet passagerare och godstransporter ökade. MS Estonia kunde ta emot 2000 passagerare och hade en besättning på ca 150 personer. De 10 livbåtarna och 63 livflottarna skulle sammanlagt rymma 2267 personer. Säkerheten lät bra på pappret, men bogvisirets fästen var för klena. Hon hade inte heller något vattentätt skott bakom bogvisiret. Detta var något som enligt de internationella "Safety of Life at Sea"-reglerna skulle finnas.

Där fanns visserligen en infälld körramp som skulle fungera som ett vattentätt skott, men den var hopbyggd med bogvisiret och drogs därför med när det lossnade. Estonias stora bildäck klarade högst av att det kom in 30 centimeter vatten innan hon började kantra. Enligt säkerhetscertifikatet som var utfärdat av Sjöfartsstyrelsen i Helsingfors var hon byggd enligt kraven från Safety of Life at Sea. När intyget utfärdades 1980 godkändes Estonia med dispens för att gå i kustnära trafik och inte på öppet hav. Efter nya certifikat och ägarbyten försvann dispensdokumenten. Så sent som en månad innan katastrofen inspekterades Estonia av Bureau Veritas. De inspekterade även bogpartiet, men hittade inte några allvarliga fel.

Reklam för Estonia som skulle använts 1995.
"Vi tar med dig på en kryssning som inte är som alla andra kryssningar."
© www.kolumbus.fi/estonia. Publicerad efter tillstånd.

Katastrofen

Den 27 september 1994 klockan 18.00 svensk tid lämnade MS Estonia Tallinn med 989 människor ombord. Av dessa var 803 betalande passagerare. En biljett på Estonia kostade från 385 kronor. Färjan beräknades komma in i Stockholms hamn ca 8.30 nästa morgon. När Estonia lämnade Tallin var vinden 8 m/s.

Uppgifterna på denna sida är de som haverikommissionen kom fram till. Den oberoende faktagruppen som försöker få fram sanningen om Estonia har kontaktat mig och påvisat fel i haverikommissionens rapport. De menar att det inte blåste storm förrän efter förlisningen vilket betyder att visiret inte föll av på grund av vågor och vind. Jag noterar därför deras uppgifter här på sidan, men skriver även ut haverikommissionens version. Den oberoende faktagruppen skriver till mig:

Någon storm var det inte förrän efter förlisningen, på morgonsidan när räddningsoperationen pågick. Detta finns klart och tydligt angivet till och med i JAIC's rapport samt i supplementen till rapporten (SMHI + flera andra delrapporter t o m med satellitbilder). När Estonia förliste blåste det cirka 16 m/s vilket fortfarande är långt ifrån storm. Dessutom var det aldrig 5 meter höga vågor.

Här under fortsätter haverikommissionens version:

Klockan 19.00 regnade det och vinden var stark, 20-25 m/s. Vågorna var upp till fem meter höga, men atmosfären ombord var bra trots att fartyget gungade. Hastigheten var ganska hög för att Estonia skulle kunna hålla tidtabellen. Vid 12-tiden var färjan ca 35 km sydöst om finska Utö (Ön som är precis ovanför krysset på kartan nedanför). Vid den här tiden började vissa personer ana att något var fel. Vissa lade märke till ett dunkande ljud som inte hade varit där innan.

Estonia med bogvisiret uppe.

Radiosamtalet mellan Estonia och Silja Europa:

Estonia: Europa Estonia,Silja europa estonia.
Europa: Estonia, det är silja europa på kanal sexton.
Estonia: Silja europa, viking estonia.
Europa: Estonia Estonia.
Estonia: Mayday Mayday.
Estonia: Silja europa Estonia.
Europa: Estonia Silja europa, kallar du..Mayday?
Europa: Estonia,vad händer. Kan du svara?
Estonia: Det här är Estonia, vem är där?
Estonia: Silja europa Estonia!
Europa: Ja estonia detta är Silja europa.
Estonia: Good morgon, talar du finska?
Europa: Jo, jag talar finska.
Estonia: Jo vi har ett problem här, vi har styrbords slagsida, ungefär 20-30 grader. Kan ni komma till hjälp och kan ni också be också Viking line att komma.
Europa: Jo viking line är här bakom oss, skulle du kunna ge oss er position.
Estonia: Jag kan inte säga den, vi har black out.

*Tal mellan Mariella och Silja europa*

Estonia: Silja europa Estonia
Europa: Ja Estonia, Silja europa här.
Estonia: Jag kan säga vår positon nu.
Europa:Jo säg.
Estonia:58 latitude, vänta ett ögonblick.......22 grader.
Europa: Okej vi är på väg.
Estonia: Alltså 59 latitude och 22 minuter.
Europa:59.22 minutes och longitude?
Estonia: 21:40 väst.
Europa: 21:40 väst, okej.
Estonia: Ser verkligen illa ut, ser verkligen illa ut det här nu.

Youtube - Lyssna på nödsamtalen. Från 5.00-5.05 (då de säger positionen) hörs det dunkar i bakgrunden .

Karta över var Estonia sjönk. © www.kolumbus.fi/estonia. Publicerad efter tillstånd.

Detta nödmeddelande sändes klockan 00.23. MS Estonias bogvisir hade lossnat av trycket från vågorna och färjan började snabbt ta in vatten. Estonia fick snabbt en kraftig styrbords slagsida. Folk trillade mot väggarna och bröt armar och ben. Allting gick så snabbt att det var få personer som lyckades ta sig upp till däcket. Färjans lutning gjorde det dessutom mycket svårt att ta sig upp. De som snabbt lyckades ta sig upp på däcket hade en chans att klara sig, men många blev kvar inuti fartyget. Lutningen blev snabbt så stor att folket ombord fick springa med den ena foten mot väggen och den andra mot golvet. Finländaren Vilho Itäranta lyckades ta sig upp på däck. Allt gick så snabbt att knappt någon livbåt hann sjösättas i vattnet. Vilho berättade i en intervju:

Totalt räddades bara 137 av 989 människor ombord. Detta berodde på flera anledningar. Få personer hann få på sig flytvästar eller komma upp på däck överhuvudtaget. De livbåtar som man lyckades få ner i vattnet kom i på fel sätt och flera hamnade upp och ner. Vattnet var 13 grader och det var kallt och stormigt. Många personer hade inte hunnit ta på sig kläder utan låg nästan nakna i livbåtarna. Det gick bara runt 20 minuter från att människorna ombord hade blivit medvetna om att färjan höll på att sjunka tills att det var för sent att rädda sig. Många frös ihjäl i livbåtarna eftersom det tog så lång tid innan de blev räddade. De överlevande hade kommit i vattnet mellan klockan 00.30-00.45. Den första helikoptern med fem överlevande landade på fartyget Silja Symphonys däck 4.10, men flera livbåtar blev inte upplockade förrän senare på morgonen. Eftersom många livbåtar var halvt vattenfyllda var det därför mycket svårt att överleva. Många överlevande som hade lyckats ta sig ombord i en livbåt frös istället ihjäl under natten i väntan på räddning.

Baren på Estonia.

Estonia är en av de största fartygskatastroferna i fredstid. I september 2002 inträffade en ny katastrof då färjan Joola sjönk utanför Senegal med över 1000 döda, men här i Sverige är det Estonia som långt framåt i tiden kommer att finnas kvar i våra minnen. Många svenskar känner någon som förlorade någon anhörig i katastrofen. Vi kan bara hoppas att något liknande aldrig händer igen.

För att läsa en jämförelse mellan Estoniakatastrofen 1994 och Titanickatastrofen 1912 så klicka på länken här under:
Klicka här

Statistik

Totalt antal människor ombord
Män: 504 51,0 %
Kvinnor: 485 49,0 %
Totalt: 989

Räddade passagerare
Män: 80
Kvinnor: 14

Räddade besättningsmän
Män: 31
Kvinnor: 12

Totalt räddade: 137
Totalt antal döda: 852

Hittade döda
Män: 53
Kvinnor: 42
Totalt: 95

Saknade
Män: 340
Kvinnor: 417
Totalt: 757

Estonia. © Greg Robertson. Publicerad efter tillstånd

Antal överlevande