28 september 1994
|
| |
© Foto Marko Stampehl, Från Micke Asklanders samling. Estoniakatastrofen
Klicka här för att diskutera katastrofen i forumet. Viking Sally 1980.
År 1992 var det kalla kriget precis slut och det var dags att återinföra färjetrafik mellan Tallinn och Stockholm.
Estline fick ensamrätt på sträckan i tio år. Tillströmningen av passagerare och last
ökade så Estline började leta efter en större färja. Ett svensk-estniskt företag köpte då Wasa King för 320 miljoner
kronor. Den 15 januari 1993 flyttades färjan till den nya rutten och det döptes om till MS ESTONIA. Samtidigt
skedde ett skifte från finsk flagg till estnisk. Estonia blev snabbt populär mellan Stockholm och Tallinn. Servicen var bra
och besättningen kunde oftast både svenska och estniska. Både antalet passagerare och godstransporter ökade.
MS Estonia kunde ta emot 2000 passagerare och hade en besättning på ca 150 personer. De 10 livbåtarna och 63 livflottarna
skulle sammanlagt rymma 2267 personer. Säkerheten lät bra på pappret, men bogvisirets fästen var för klena. Hon hade
inte heller något vattentätt skott bakom bogvisiret. Detta var något som enligt de internationella "Safety of Life at Sea"-reglerna
skulle finnas. Reklam för Estonia som skulle använts 1995. "Vi tar med dig på en kryssning som inte är som alla andra kryssningar." © www.kolumbus.fi/estonia. Publicerad efter tillstånd. Katastrofen
Den 27 september 1994 klockan 18.00 svensk tid lämnade MS Estonia Tallinn med 989 människor ombord. Av
dessa var 803 betalande passagerare. En biljett på Estonia kostade från 385 kronor. Färjan
beräknades komma in i Stockholms hamn ca 8.30 nästa morgon. När Estonia lämnade Tallin var
vinden 8 m/s. Estonia med bogvisiret uppe.
Radiosamtalet mellan Estonia och Silja Europa: Karta över var Estonia sjönk. © www.kolumbus.fi/estonia. Publicerad efter tillstånd.
Detta nödmeddelande sändes klockan 00.23. MS Estonias bogvisir hade lossnat av trycket från vågorna och färjan började snabbt ta in vatten. Estonia fick snabbt en kraftig styrbords slagsida. Folk trillade mot
väggarna och bröt armar och ben. Allting gick så snabbt att det var få personer som lyckades ta sig
upp till däcket. Färjans lutning gjorde det dessutom mycket svårt att ta sig upp. De som snabbt lyckades ta sig upp på däcket hade en chans att klara sig, men många blev kvar inuti fartyget. Lutningen blev snabbt så stor att folket ombord fick springa med den ena foten mot väggen och den andra mot golvet. Finländaren
Vilho Itäranta lyckades ta sig upp på däck. Allt gick så snabbt att knappt någon livbåt hann sjösättas i vattnet. Vilho berättade i en intervju: Så långt jag kunde se firade man inte ner några livbåtar, åtminstone inte på den sidan"
Totalt räddades bara 137 av 989 människor ombord. Detta berodde på flera anledningar. Få personer hann få på sig flytvästar eller komma upp på däck överhuvudtaget.
De livbåtar som man lyckades få ner i vattnet kom i på fel sätt och flera hamnade upp och ner.
Vattnet var 13 grader och det var kallt och stormigt. Många personer hade inte hunnit ta på sig
kläder utan låg nästan nakna i livbåtarna. Det gick bara runt 20 minuter från att människorna ombord hade blivit
medvetna om att färjan höll på att sjunka tills att det var för sent att rädda sig. Många frös ihjäl i livbåtarna eftersom det tog så lång
tid innan de blev räddade. De överlevande
hade kommit i vattnet mellan klockan 00.30-00.45. Den första helikoptern med fem överlevande landade på fartyget Silja Symphonys däck 4.10, men flera livbåtar blev inte upplockade förrän senare
på morgonen. Eftersom många livbåtar var halvt vattenfyllda var det därför mycket svårt att överleva. Många överlevande som hade
lyckats ta sig ombord i en livbåt frös istället ihjäl under natten i väntan på räddning. Baren på Estonia.
Estonia är en av de största fartygskatastroferna i fredstid. I september 2002 inträffade
en ny katastrof då färjan Joola sjönk utanför Senegal med över 1000 döda, men här i Sverige är det Estonia
som långt framåt i tiden kommer att finnas kvar i våra minnen. Många svenskar känner någon som förlorade någon
anhörig i katastrofen. Vi kan bara hoppas att något liknande aldrig händer igen. Statistik
Totalt antal människor ombord Estonia. © Greg Robertson. Publicerad efter tillstånd Antal överlevande |
Ålder | Män | Kvinnor | Totalt |
10-14 | 1 | - | 1 |
15-19 | 7 | 2 | 9 |
20-24 | 26 | 4 | 30 |
25-29 | 12 | 5 | 17 |
30-34 | 14 | 5 | 19 |
35-39 | 16 | 3 | 19 |
40-44 | 13 | 3 | 16 |
45-49 | 7 | 1 | 8 |
50-54 | 9 | 2 | 11 |
55-59 | - | 1 | 1 |
60-64 | 4 | - | 4 |
65-69 | 2 | - | 2 |
Totalt | 111 | 26 | 137 |
Fotografier
Här har jag lagt upp fyra fotografier i hög kvalité som jag publicerat efter tillstånd av Mikael Asklander. Klicka på bilderna
för att se dem i högre upplösning. © Foto Micke Asklander. - www.faktaomfartyg.com © Foto Marko Stampehl, Från Micke Asklanders samling. - www.faktaomfartyg.com © Foto Marko Stampehl, Från Micke Asklanders samling. - www.faktaomfartyg.com © Foto Marko Stampehl, Från Micke Asklanders samling. - www.faktaomfartyg.com Vraket och teorier
Vraket ligger idag 59° 23' N 21° 42' E ~ 22 nautiska mil 157° från Utö(Finland). Det ligger
på ett djup av 70-80 meter. Direkt efter katastrofen talades det om bärgning av fartyget.
Detta blev aldrig av. Istället bestämde regeringen sig för att vraket skulle täckas med
sten som en gravplats. Detta gjordes inte heller. Estonias vrak. © Den oberoende Faktagruppen.
Under senare år har den tyska dykaren och journalisten
Jutta Rabe varit nere vid Estonia. Enligt henne användes Estonia för att transportera rysk
högteknologi till USA via Sverige. Hon menar att en grupp ryska nationalister sänkte
fartyget i protest mot utförsäljningen av rysk teknologi. I Aftonbladet 22 september 2002
anklagade svensken Maria Carlshamre Jutta Rabbe för att vara mytoman. Det finns flera teorier om att
Estonia sänktes och att regeringen försöker dölja vad som verkligen hände. Mer om detta
kan man läsa under länken "Estoniabluffen" här nedanför". Jutta Rabe står också bakom den långfilm
om Estoniakatastrofen som spelades in för några år sedan. Du kan läsa mer om den filmen längre ner på sidan. Textens källor samt rekommenderad läsning Tysta leken - Varför sjönk Estonia av Knut Carlqvist. Estonia sprängdes av Sven Anér. - (DVD-Film ingår.)
Därför överlevde jag Estoniakatastrofen av Leif Bogren.
Estonias undergång av Jan Gillberg.
Estoniakatastrofen av Socialstyrelsen.
Det som inte kunde ske av Kent Härstedt.
Vi kan inte glömma Estonia av Terttu Pihlajamaa. Rekommenderade filmer Baltic Storm Zero Hour: The Sinking of the Estonia
Känner/Kände du någon som var med på Estonia?
Mina källor: Estoniasamlingen - Se video från vraket i hög kvalite. Estonia - the ferry disaster '94 (What really happened ?). Estoniabluffen - Svar på frågor. Baltic Storm - Den nya Estoniafilmen Hitills har avdelningen om Estonia blivit besökt 437796 gånger sedan år 2001.
© Copyright, Mikael L |