a
fröken ANNA Sofia NYSTEN
Yrke:
Sköterska (senare kokerska)
|
|
Född:
1890-01-22 Hag,
Västra Eneby, Kinda, Östergötland, Sverige |
Far:
Samuel August Nysten (f.1848) |
Mor:
Maria Sofia Nilsdotter (f.1863) |
Bosatt:
från
1890-tal till ? Höghult (Hökhult), Kisa,
Östergötland, Sverige
till 1912 Farsbo
(Forsbo?) gård, Kisa, Östergötland, Sverige
från 1912 Des Moines, Iowa,
USA |
Biljett:
347081 |
Pris:
£7 15s |
|
Destination:
Hackensack eller Passiac, New Jersey, USA
|
Steg
ombord: 1912-04-10
Southampton, Hampshire, England |
Räddad
i livbåt 13
|
|
Steg
av från Carpathia:
1912-04-18 New
York City, New York, USA |
Dog:
1977-03-28
Des Moines, Iowa, USA Dödsorsak:
Hjärtsjukdom, lungödem
|
Begravd:
Resthaven
Cemetery, West Des
Moines, Iowa, USA |
Noteringar
|
Syskon:
Gunnar (halvbror?)
Agda (g. m. Kurt Andersson, f. i Kättilstad) (halvsyster?)
Klara (gift Törnquist?) (halvsyster?)
Karl Nikolaus (f.1874 Tjärstad, Östergötland)
(halvbror, son till Samuel
August och hans första hustru)
Samuel Gustaf (f.1876 Tjärstad, Östergötland)
(halvbror, son till Samuel August
och hans första hustru)
Elsa Maria (f.1891, Elsie i Amerika; gift Granquist och bosatt
i
Minneapolis, Minnesota)
August Mauritz (f.1893)
Anders Helge (f.1897)
Anna reste från sin familj på Farsbo
gård i Kisa och var enligt vissa uppgifter på väg till
sin syster i Passaic, New Jersey, enligt andra till en blivande
arbetsgivare i Hackensack, New Jersey, där hon skulle arbeta som
hembiträde.
Hon var bekant med familjerna Danbom och Andersson, som bodde i samma trakt,
och det var Ernst Danbom
övertalade henne att följa med dem när de
återvände till Amerika efter ett långt besök i
hembygden i Sverige.
Den 29 mars 1912 anges hon i
husförhörslängd ha emigrerat, men det är troligen
datumet då hon gav sig iväg hemifrån, eftersom hon
sedan den 5 april lämnade Göteborgs hamn mot England enligt
det register som hamnpolisen förde.
(Den 17 oktober 1912 reste systern Elsa (Elsie i USA)
från Göteborg till New York.)
Resesällskapet fick uppleva en storm under
överresan till England, enligt vad fru
Danbom skrev i ett brev hem den 9 april.
Efter kollisionen med isberget klädde hon på
sig i lugn och ro utan att gripas av panik, tog med sin sin
matsäckskorg och tog sig upp på däck. Hon skymtade
båda familjerna ur sitt resesällskap och kom med en
livbåt, troligen nummer 13. Hon
var den enda av dem som överlevde.
I New York fick hon $25 av The Women's Relief Committee.
Hon togs omhand av mrs och mrs Törnquist som bodde på
Paulson Ave., troligen i Passaic. Detta var troligen systern Klara och
hennes man, eftersom Anna i brev hem berättar att hon blivit
omhändertagen av systern Klara (se brevet nedan).
Hon bosatte sig i Des Moines, Iowa, där hon
förblev bosatt i 60 år. Hon gifte sig så
småningom med en man vid efternamn Gustafsson (Gustafson) och de
fick tre barn tillsammans, dottern Lennea och sönerna Bill och
Arthur. Hon var medlem i första Lutheranska kyrkan i Des Moines.
Då hon gick i pension arbetade hon som kokerska på Grand
View College i staden. Två gånger under sin livstid
åkte hon hem till Sverige på besök.
Anna och Hilda
Hellström blev vänner och skrev
regelbundet till varandra ända till Hildas död 1962.
Annas man dog före henne, och när hon själv
dog 1977 (av hjärtsjukdom och lungödem efter en operation)
efterlämnade hon förutom barnen även sex barnbarn och
syskonbarn, systern Elsie i Amerika samt systern Agda och brodern
Gunnar i Sverige.
Sonen Bill bodde i Kentucky och den andra sonen, Arthur,
bodde åtminstone år 2002 i Oklahoma.
Annas social security-nummer var 480-50-5453.
|
(Inga felaktigheter är
rättade i nedanstående översättningar)
Ur passagerarlistan
över de överlevande, via Carpathia:
Nysten, Anna 24 K Ogift Sköterska;
Nationalitet: Svensk; Ras: Skandinavisk;
Senast bosatt: Sverige, Kisa;
Närmaste släkting: föräldrar, Kisa, Sverige;
Slutlig destination: NJ, Hackensack;
Ska till: Arbetsgivare: mrs Nielson, 317 Central Ave., Hackensack, N.J.;
Född i: Sverige.
|
Brefkort till Herr S.A.
Nysten, Nydala, Kisa Göteborg den 19 april 1912.
Jag får härmed meddela att jag idag erhållit
telegrafiskt meddelande om att Anna Nysten anlänt till New York
ombord på ångaren "Carpathea"
Högaktningsfullt
HVITA STJÄRNLINJEN, Göteborg"
|
Brev hem till
föräldrarna:
[...] "Jag är nu hos syster Klara, som är
gift.
De ha det så fint och bra. Deras son, som är gift och bor i
ett stort hus härintill är bilförare. Han mötte oss
vid tåget och förde oss i bil hit upp. De äro så
snälla mot mig, så ni bör ej tänka, att jag far
illa nu, fast jag under min resa råkade så illa ut. Jag kan
knappast beskrifva hur det tillgick. Det var ett förfärligt
jämmer och rop, men jag och ni böra tacka Gud för att
jag lefver. Jag lyckades komma med i en räddningsbåt; min
tid var väl ej kommen, att jag skulle dö, jag skall väl
pröfva mer af världen.
Ni har väl läst i tidningen hur allt gick
till, men jag kan ju tala om litet för eder. Båten
stötte mot ett isberg vid tolftiden på natten mellan
söndagen och måndagen. Det var en förfärlig
stöt, vi voro nära att ramla ur bäddarna. Men så
sade de, att det icke var något farligt, och passargerarna voro
därför rätt lugna, tills båten började sjunka
och däcken voro fulla af folk. Ni kan ej tänka er hur dant
det då blef. Ja, jag kan ej skrifva om det riktigt. Men, o
så hemskt, när allt var
|
mörkt! När
båten
sjönk voro vi ej långt därifrån och voro
nära att följa med i djupet. Det var ett förfärligt
brakande och dånande, när båten gick under. Vi fingo
vara i räddningsbåten från kl. half 2 till half 7
på morgonen, men lyckligtvis var hafvet lugnt. Ni må tro,
att vi blefvo glada, när vi fingo se ångaren Carpathia
närma sig oss och vi fick komma ombord där. De voro så
snälla emot oss: vi fingo filtar om oss och kafe och konjak
så mycket vi ville ha. Men det var ändå mycken
jämmer och gråt, ty de flesta hade mist någon
anhörig. Värst synd var det om de familjer som
upplöstes. Många blefvo vansinniga".
[...]
"Nu är jag
emellertid framme och mår riktigt
bra. Jag önskar, att ni ej ha sörjt för mig för
mycket, ty jag är nöjd nu. Klara kom och mötte mig och
hon har skaffat mig en bra plats. Alla, som voro med i olyckan, fingo
nästan allt hvad de behöfvde. Jag fick en fin kappa och
underkläder. Mina penningar hade jag på mig, och tänk
så underligt, jag fick min matkorg med mig. Det var ingen mer
än jag, som hade sådan med". [...]
|
"I måndags
anlände ett nytt bref från fröken Anna Nysten till
hennes föräldrar i Kisa. Hon berättar däri bl.a,
att hon blivit synnerligen väl emottagen i Newyork. Af de
insamlade pänningmedlen har hon erhållit 60 dollars samt
därjämte fina kläder i sådan myckenhet, att hon
icke visste när hon skulle kunna använda alla. I sitt
förra bref nämnde hon ingenting om familjen Andersson
från Kisa. Nu berättar hon, att hon såg familjen
Andersson - man, hustru och fem barn - jämte familjen Danbom -
man, hustru och ett barn - tillsammans stå på däck,
kort innan Titanic sjönk. Hon tror ej att någon af dem kunde
räddas, och det har ju också bekräftats, att de
omkommit. Hon säger sig ingen gång varit sjuk efter den
hemska nattens upplefelser och skulle vid brefvets afsändande
tillträda en plats".
|
I ett av breven hem skickade hon med ett vackert vykort
med röd vallmo och texten "Best Wishes".
"Min Kära Mamma må så väl
vill sända eder ett littet kort på Födelsedagen men det
kommer ju mycket för sent men bättre sent än alldrig.
jag vill ändå att ni skall ha det.
Ja, på min långa färd har jag brövat den stora
värd
ock så vet jag vad det är att lemna hemett kär
jag mycket tängt på alla som i det stora havet falla
men jag får tacka min frälsare kär
att lag lever, ha helsa och är här Helsningar
Ett Minne från eder Dotter
Anna Nysten".
|
"Du gav dig
ut på det stora hav
Fick pröva vad livet ger och tar
Nu du sänks i den tysta grav
Vi dock minnena av dig har kvar".
Barn, barnbarn, syskon och syskonbarn
Östgöta Correspondenten 1
april 1977
|
Anna Nysten år 1911
|
Anna
Nysten med familj år 1911
|
Grand View College
där Anna arbetade
ca 1910
|
|
Tack till:
|
Kindabild (för vänligt
tillmötesgående med de båda porträttfotografierna)
|
© Copyright,
Maritha
Frågor ställs till,
Gå
tillbaka till förstasidan
|