Den 26 december 1847 vigdes i Jalasjärvi drängen Salomon Jonasson Erkkilä från gården Hulko vid torpardottern Anna Brita Samuelsdotter Kivikko från gården Rajala. Salomon har varierande efternamn vid de olika barnens födslar: Kivikko, Erkkilä och Holma. Likaså Anna Brita ståtar med tilläggsnamn ibland: Aittomäki och Kivikkos. Släkten på både faderns och moderns sida kom utan undantag från Jalasjärvi i flera generationer tillbaka.

Hedvig föddes troligen den 5 juni och inte den 6, som man oftast hittar på internet. Hon döptes den 7 juni i Jalasjärvi.

Hedvig var änka sedan maken Isaac hade dött redan den 16 mars 1902 och hon hade sex barn boendes på olika gårdar i Minnesota, två döttrar och fyra söner, varav de flesta var lantbrukare. Barnbarnens antal övergick trettio. Med maken död och de närmaste släktingarna på andra sidan Atlanten beslutades det att hon skulle lämna hemlandet och flytta till dem.

På resan hade hon tagit med sig en mängd smått och gott som var avsett för barnbarnen. "Mummon tuliaiset" (= mormors välkomstgåvor) kallade hon sakerna. Engelska var ett lika obegripligt språk för henne som finska för de flesta engelsktalande.

Ombord på Titanic delade hon enligt tidningen Uusi Suometar hytt med Anna Turja, Sofia Laitinen, Helga och Hildur Hirvonen samt Katriina och Maria Jussila. Hedvig låg och sov när kollisionen med isberget inträffade. Stewarder lugnade dem med att det inte var någon fara och att de kunde stanna kvar i hytterna, men snart kom Helgas bror Eino Lindqvist och fick dem att klä på sig varmt och bege sig upp på däck. Hedvig hjälptes upp på däck och i livbåt 15 av Eino. En annan som också hjälpte till var "en lägre officer" som verkade vara berusad.

Efter ankomsten till New York blev hon inlagd på St. Vincents Hospital. Hon sade några dagar senare till den journalist som intervjuade henne för tidningen Finska Amerikanarens räkning att hon inte kunde begripa att "hon, gamla människan, blifvit räddad medan så mången ung kvinna funnit sin graf i vågorna". Hon tillade att hon inte hade fått några besvärligheter av händelsen utom en lättare förkylning. Tio år senare, den 3 april 1922, dog hon av influensa.