Michel Navratil 1908-2001

I början av februari 2001 kunde man läsa att Michel Navratil hade dött 92 år gammal. Han var omdiskuterad i tidningarna 1912. När Titanic sjönk var han nästan fyra år gammal. Hans far hade kidnappat honom och hans bror från deras mamma för att föra dem till USA. De blev länge kända som de två föräldralösa från Titanic. Nu när Michel dog finns det bara ytterligare 4 personer kvar som var med på Titanic Michels far var en bankrutt skräddare. Han hade precis upptäckt att hans fru hade en kärlekshistoria med en italiensk kavelleriofficer. Fadern rymde då iväg med de två barnen Michel och Edmond, och bokade in sig på Titanic för att resa till Amerika. Michels pappa hoppades att kunna få ett nytt bättre liv borta i Amerika. "Min fars tanke var att vi aldrig mera skulle få se vår mor", berättar Michel Navratil.

"Vilket magnifikt fartyg, tänkte Michel när han för första gången såg Titanic. Jag kommer ihåg att jag såg längs det stora skeppet, det var verkligen enormt. Min bror och jag lekte på fördäcket och var båda fascinerade. En morgon åt min far, min bror och jag stekta ägg till frukost i matsalen i andraklass. Jag kommer ihåg min stora känsla av välbefinnande"

Michel och hans bror var omdiskuterade i tidningen 1912.
På den högra bilden har de blivit återförenade med mamman Marcelle Navratil

"Min far kom in i hytten där vi låg och sov. Han klädde mig varmt och lyfte sedan upp mig i sina armar. En främling gjorde likadant med min bror. När jag tänker på det nu blir jag rörd. De visste båda att de skulle dö. Jag minns inte att jag blev rädd. Jag minns snarare den barnsliga glädjen i att bli nerhissad i livbåten. Vi hamnade bredvid dottern till en amerikansk bankir som lyckats rädda sin hund. Ingen protesterade mot detta. Där fanns en markant skillnad passagerarnas status på Titanic. Såhär efteråt inser jag att om vi inte rest i andraklass så skulle vi troligen båda ha drunknat. De som överlevde Titanic myglade eller hotade ofta till sig en plats i livbåtarna. De hederliga hade ingen chans. Vi hade ryggen mot Titanic och jag föll i sömn. Nästa morgon såg jag Carpathia i horisonten och lite senare blev jag upplyft till räddningen i en påse av säckväv. Jag minns att jag tyckte detta var oartigt sätt att bli upplyft på."

När Capathia anlände i New York fick de båda bröderna husrum tillsammans med andra unga överlevande. Deras bild visades i tidningarna för att man skulle hitta en släkting. Till slut kunde de båda återvända till Frankrike och därmed uppfylla sin fars sista önskan: Berätta för er mor att jag alltid kommer älska henne."

Michel Navratil i äldre dagar.

michel.mpg - Klipp från dokumentären De överlevande berättar. Intervju med Michel Navratil. Innehåller dessutom filmklipp med Michel från 1912. 4.5 meg - 30 sek