Alice föddes som Alina Vilhelmina Backberg i Helsingfors i Finland som dotter till Stefan och Amanda Backberg. Hon hade sex syskon; fem bröder och en syster.
   Fadern arrangerade ett äktenskap mellan Alice och Karl Viktor Neffling; de gifte sig 1902-11-16, men det blev ett olyckligt sådant och Alice bestämde sig 1905 för att lämna honom och försöka skapa sig ett nytt liv i Amerika.
   Jag har hittat en Anna Backberg som anländer till New York den 19 oktober 1905 med skeppet Teutonic. Hon anges vara 18 år, vilket stämmer nöjaktigt med Alices ålder, ogift och från Helsingfors. Hon ägde 40 dollar, hade betalat för resan själv och var på väg till Jersey City i New York. Det är inte helt säkert att detta är Alice, men det finns inte många Backbergare i listorna på Ellis Island och detta verkar rimligt. Någon Neffling hittar jag inte alls, men om det var så att hon emigrerade från sitt olyckliga äktenskap är det inte något konstigt med att hon valde att använda sitt flicknamn istället. Att ta ut skilsmässa var på den tiden fortfarande något nästintill otänkbart, och det är därför inte heller underligt att de inte skildes fast hon gav sig av.

Alice gav sig västerut och hamnade i Chicago. Där mötte hon den svenske bartendern Oscar Johnson och de blev förälskade. Nu uppstod den situationen att Alices äktenskap hemma i Finland stod i vägen för deras lycka, och då fanns det naturligtvis tungt vägande skäl att se till att skilsmässan blev genomförd. De skildes den 31 maj 1907. Alice och Oscar gifte sig förmodligen samma år eftersom första barnet redan var på väg.
  Harold föddes den 28 januari 1908 och sedan kom Eleanor den 23 september 1910.
   Familjen bodde på 215 West 23rd Street i St. Charles.

I början av 1911 fick Alice nedslående nyheter hemifrån Finland. Fadern Stefan var allvarligt sjuk och önskade träffa sin dotter och barnbarnen. Alice bestämde sig för att göra honom till viljes och reste iväg ensam med barnen eftersom Oscar på grund av sitt arbete inte kunde följa med. Hon hann dock inte påbörja resan förrän hon fick veta att hennes far hade avlidigt. Hon beslöt dock att genomföra resan ändå, för att träffa sin egna släktingar, och också för att som planerat åka till Oscars familj i Sverige.
   Hon tillbringade nio månader i Finland och sedan Sverige, hos sin makes föräldrar i Ramkvilla i Småland, innan återresan började förberedas i början av 1912. Först tänkte hon resa i andra klass, men då han ombads eskortera de båda flickorna Elin Braf och Helmina Nilsson, som var bekanta med Oscar Johnsons familj i Ramkvilla, ändrade hon sig för deras skull och gjorde dem sällskap i tredje klass.

De for via Malmö, där Alice köpte deras biljetter, till Köpenhamn och därifrån vidare till England. Familjen Johnson samt Elin och Helmina lämnade Sverige med ett skepp tillhörande United Steamship Line som for till Harwich och sedan åkte de därifrån landsvägen till Southampton, där de gick ombord på Titanic.

Alice hade efteråt svårt att minnas särskilt mycket av resan. Att ta hand om barnen var förstås tidskrävande och hon gjorde kanske inte så mycket annat än det.

När Titanic kolliderade med isberget låg alla fem och sov. En steward kom så småningom och knackade på dörren med uppmaningen att de skulle klä på sig. När de skulle lämna hytten, efter att ha klätt sig skyndsamt men varit noga med att se till att barnen hade tillräckligt varmt på sig, stannade Elin kvar (eller kom tillbaka efter att redan ha gett sig av, uppgifterna varierar) för att samla ihop några av sina tillhörigheter.
   Alice tog ledningen i att hitta vägen upp till däck men fick eventuellt hjälp av en av matsalsstewardarna i tredje klass. Hon bar på lilla Eleanor, Helmina följde henne och Elin såg till att Harold kom med. De kom upp vid livbåt 13 eller 15 och trots att Alice hade mycket begränsade kunskaper i engelska förstod hon tillräckligt mycket för att begripa att hon skulle i livbåten. En man, som förmodligen var Gunnar Tenglin, steg först ur båten och erbjöd dem plats, men steg sedan tillbaka i eftersom han märkte att det fortfarande fanns plats i den. En steward, samma steward som hade skött om hennes bord i matsalen (och möjligen samma steward som eventuellt hjälpt henne att hitta upp på däck), tog emot Eleanor så att Alice kunde kliva ner efter henne. Helmina följde efter, men Elin stod kvar, så skräckslagen att hon inte kunde gå i livbåten. Alice ropade till henne att kliva i, men till inten nytta. Hon höll fast i Harold och han måste i själva verket bändas loss av en besättningsman från hennes grepp för att komma i livbåten tillsammans med sin mamma och syster. Elin stannade kvar på däck och gick förlorad.
   Medan Titanic sjönk hade Alice sitt huvud bortvänt eftersom hon inte orkade se på när det slutligen försvann under ytan. Minnet av de skrikande människorna i vattnet plågade henne efteråt.

När Alice, barnen och Helmina Nilsson kom fram till New York fördes de till St. Lukes Hospital för att undersökas. Välgörenhetsgrupperna hjälpte till; de fick av Röda Korset respengar (okänd summa) och en ny koffert. Oscar kom dit och familjen återförenades.
   Den 24 april passerade de Chicago på sin väg mot St. Charles.
   Den 25 april sändes ett telegram från Malmö till Alices mor Amanda Backberg i Helsingfors där det meddelades att dottern hade överlevt.

Det är okänt om hon fick något skadestånd eller någon utbetalning från välgörenhetsfonden.

1913 föddes sonen Herbert och bara fyra år senare, den 31 oktober 1917, dog maken Oscar i tuberkulos, 35 år gammal.
   År 1919 (?) gifte hon om sig med Hans Amundsen, men lyckan varade inte länge. Han dog i lunginflammation och hon adopterade de två barn som han hade haft från sitt första äktenskap. OBS! 1919 kan vara felaktigt. Jag har nämligen hittat en Hans Thorwald Amundsen som dör 1918-12-23 i St. Charles. Jag är dock inte helt säker på att det är rätt Hans Amundsen, men anser det troligt då det i hela Illinois inte finns någon som dog 1919 och datumet är det närmaste alternativet. Om det är rätt Hans så betyder det naturligtvis att de gifte sig 1918 istället för 1919.
   År 1920 gifte hon sig så för sista gången, med Carl Peterson. Han var jordbrukare och änkling med två barn. Han och Alice fick en gemensam dotter som de döpte till Irene. Carl dog 1964 och Alice 1968.